För er som inte riktigt fattat galoppen så kan jag förtydliga att jag och Johanna har varit ute och kört bil i veckan. Vi åkte ner till Mora och slickade på muggar som Gunde Svan druckit ur. Sen for vi vidare mot Uppsala och bodde hos Britta. Där träffade vi också Niklas innan det var dags att åka norrut mot Sundsvall där vi bodde hos Johanna och hängde med Tobbe. Sen tvärgjorde vi IKEA, åkte till Ö-vik och hälsade på ärketönten Linnéa innan sista stoppet gjordes i Umeå hos Emma.
Många fina människor har vi träffat och mycket roligt har vi haft. Måste säga att Mora var den stora positiva överraskningen på resan. Där sprang vi genom Vasalopps-målet, ropade "SKYYYNDAU, SKYYYNDAU" i falsett åt förbipasserade cyklister och kikade på dalahästar i äkta turistanda.
I en park stod det en stor och röd och fin dalahäst. Den ska ryktas, tänkte jag och rusade dit medan fotograffantomen Johanna stod med kameran i högsta hugg.
-Sätt dig på den, ropade hon.
HA! Jag var liksom tjejen som har gått ridskola på Hedensbyn. Tjejen som spelat basket i åtta år och förmodligen är spänstigare än Kobe. Min motståndare var en töntigt målad trähäst som inte var högre än en Islandsponny. Segern var redan klar.
Jag försökte slänga mig upp på den lite lagom graciöst, men efter min Rhodosdiet hade mina byxor krympt så pass att jag inte vågade satsa fullt ut. Försökte sedan hoppa upp på den men studsade av som en projektil. Bilisterna som passerade har inte stirrat så mycket sedan Anna Nicole Smith var HMs julmodell.
I ett sista desperat försök prövade jag att ta den bakifrån. Kan alla killar kan det väl inte vara så svårt, tänkte jag. Men tji fick jag. Dalahästen stod där och försökte se oberörd ut, men under hans grön- och vitmålade ansikte kunde jag se hur han log i mjugg. HÄSTJÄVEL!
-Men ska det vara så svårt, skrek Johanna. Innan hon gav mig kameran och slängde
sig upp på hästen som värsta kissnödiga cowboyen.
sig upp på hästen som värsta kissnödiga cowboyen.Och där stod jag. Besegrad. Defeated. Av ingen mindre än en trähäst.
7 kommentarer:
Haha va, har du ridit på Hedensbyn? Det har ju jag också! Inte för att min hästkarriär blev särskilt långvarig. Höll på att flyga av hästen första gången vi skulle galoppera, så då blev det lite för spännande för mig! Du har inget minne av det? :P
Det är få djur jag har så mycket respekt för som hästar. Det känns som att en dag kommer de inte fortsätta ta all skit och då jävlar.
Jag skulle inte heller våga köra in i Stockholm, jag menar, jag vill varken dö eller förlora körkortet. Men, men... vi får ta det där dinosauriefikat någon annan gång
Klart jag har gått ridskola, min karriär blev dock inte heller lång. Jag blev avsparkad, livrädd och förlöjligad...redan då föddes mitt ogillande mot hästar.
Och nej, har inget minne av dig och dina hästkonster. Minns du Mister? =)
Men klart jag minns Mister! Den lilla vita va? Var det han som var galen eller var det han som alla ville ha?
Åhh, var du tvungen att påminna mig om fiskpinneluncherna!? Som om jag inte saknade dem tillräckligt. Jag tänker på dem typ varje dag.
Update?
Mister var hästjäveln som ingen ville ha. Jag blev inte helt missnöjd när jag fick höra att han blivit hamburgerkött...
Skicka en kommentar