18 september.
Så var det då äntligen dags. Under flera månader har en hel stad övat på att knyta den svartgula halsduken rätt. Nya ramsor har lärts in för att välkomna Karlsson, Månsson och Dimitrakos. Medelålders kvinnor som inte är det minsta intresserade av hockey har lagt efternamnen på spelarbilarna på minnet för att imponera på sina gubbar där hemma. Man har pluggat in Brad Morans statistik från tidigare säsonger och skaffat sig en ny matchtröja med det ur Skellefteögon sett vanligaste Lundmark eller Marklund tryckt på ryggen. En hel stad är redo.
Ikväll är det alltså nedsläpp i Skellefteå Kraft Arena. AIK tar emot Rögle. Hela staden kokar och det talas redan om slutspel. Härligt va? Efterkvällens drabbning väntar dock ytterligare minst 54 matcher. Alla lika oliiiidligt spännande. Eller?
Om man bor i Skellefteå bör man ju tycka det. Här lär man sina barn att säga "Krekula" innan de lär sig säga "mamma och pappa". Nyfödda döps till Goren i andranamn. Och när det är dags för dop ber man Pea Israelsson att stänka lite vatten på ungens skalle. Man går man ur huse redan i augusti för att titta på lagets första isträning. Jag menar hallå?
Ikväll kommer jag stå högst upp i North Power-klacken och vifta frenetiskt med min svart-gula halsduk, med svetten droppandes i pannan och skandera "S-K-E-L-L-E-F-T-E-Å LET'S GO!!". Eller så kommer jag ligga hemma på soffan, titta på Idol, pilla mig i naveln och käka Polly. Det är ett svårt val...
Åkte förbi några grön-vita supportrar på stan idag. De vinkade och skrålade och jag slängde rent instinktivt upp en högertumme i vädret. För mig kan det lika gärna vara Rögle som tar hem matchen ikväll. Jag bryr mig inte nämnvärt. Det är ju ändå 48342 matcher kvar innan säsongen är slut...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Så det är alltså därför Norran har skrivit så fruktansvärt mycket om hockey de senaste dagarna..Trodde det var länge tills premiären, men där ser man. Poletten har äntligen trillat ner!
är du allvarlig?
vi kör på Polly, va?
Åh, det är alltid lika underbart när man inser att man inte är ensam om att inte bry sig när svettiga karlar i massa skydd kramas (och slåss) i kampen om en svart liten puck.
Det finns många bra saker med Uppsala, och en av dem är att det inte finns ngn hockeyhysteri. Här är det ist bandy (svettiga karlar som jagar en orange liten boll) som lockar man ur huse med "bandyportföljen" i högsta hugg och skapar folkfeststämning.
... och det GÖR inget om man inte bryr sig eftersom det finns många med mig (läs för det mesta utbytesstudenter) som inte förstår tjusningen. Man blir älskad ändå!
jag har saknat din blogg och dina härliga ironiska inlägg... vad händer i helgen för övrigt, match på systemet? ;)
Britta: En orange boll. En orange halsduk:-)
bandy? Lät ju onekligen som en sport lika spännande som hockey, ehm... =)
Skicka en kommentar