Skor.

Som ett steg på vägen i min nya serie "Att klä mig kvinnligare" köpte jag i helgen ett par nya skor.

Farliga sådana. Höga. Svarta. Blanka. Kunde fått vilken skogshuggare som helst på fall. Jag kände mig väldigt classy och kvinnlig när de utprovades på stan. Mina spiror blev långa och välsvarvade och skitsamma om skorna var lite vingliga, jag hade ju mest bara tänkt stå i baren och se läcker och fotomodellslång ut i dem.


Mister Mastercard fick återigen jobba.


Men man är ju aldrig så snygg som framför spegeln på affären. Hemma blev jag helt plötsligt 2.05 i strumplästen när jag vinglade runt på parkettgolvet och kände mig som någon hämtad från en dokumentär om könsbyte. "När Martin blev Maria". Jag såg ut som en transvestit, men rörde mig som Bambi på hal is. Och även om det här låter som en spännande kombination så kan jag avslöja att det var det inte.

Dessutom är den här stan så stor så att jag har lyckats köpa likadana skor som min kompis, helt ovetandes om den andre. Så nu kan vi vingla runt på stan tillsammans. Jag ser redan titeln på tittarsuccén framför mig "The ladies formely known as Evert and Martin". Som Prince. Fast lite längre räckvidd...