Alla ska bada.

Var tvungen att panikbeställa ett par bikinis från HM ikväll för att

1) Jag inte litar på det australiensiska modet. Jag tror att de är lite down under och way after i de flesta sammanhang.

2) Den bikini som jag (enligt egen utsago) badade sönder på Rhodos på grund av extrema uppvisningar i diverse vattenkonster och avancerade träningspass i fjärilssim, var betydligt mer illa däran än vad jag kunde minnas.

Jag bad mamma laga den litegrann och när jag prövade den såg den faktiskt riktigt nice ut. Riktigt. Så på gårdagens simtur på Edda fick den göra mig sällskap. Det gick riktigt bra, ända tills det var dags för den obligatoriska innan-badet-duschen. Plötsligt var det som om Newton och lagen om alltings överjävlighet fick för sig att samarbeta, till stort förtret för undertecknad.

Direkt bikinin kom i kontakt med vatten var det som om tyget töjdes ut och la sig i små, små veck så det såg ut som jag hade nåt slags illasittande volang-raffset på mig. Dessutom verkade fodret vilja slita sig åt andra hållet så det stack ut lite här och där under kanterna så det såg ut som att jag hade tagit på mig ett par krämfärgade mormorstrosor under. Hot! Vad är det för jävla bikini som inte tål vatten?!?!

PANIK.

Jag försökte stoppa in, dra till, veckla ut och vika över alla lössittande tygstycken. Och om jag gick med 8-centimeterssteg hela vägen till bassängen så skulle den nog faktiskt hålla sig på plats.

Stel som en pinne, försökte jag på ett naturligt sätt äntra bassängen. Det gick sådär. Då började nästa utmaning. När jag tog första simtaget kände jag hur Newton var på sitt bästa humör igen. Bikinitrosorna satt så dåligt uppe pga resåren som sett sina bästa dagar att de liksom drogs bakåt (förmodligen var min snabba bröstsimsteknik en bidragande orsak också) Tur att jag befann mig under vattnet i alla fall. Men varje gång jag mötte en lite mer seriös simmare, ni vet en sån där med simglasögon, måste jag liksom vrida kroppen ett kvarts varv för att medsimmaren ska slippa få en skymt av mitt un-skinny white ass och till följd av det dra tidernas kallsup och förmodligen dö på kuppen av chocken.

Kanske därför jag har så konstig träningsvärk idag. Nacken känns också stel. Det tror jag dock beror på bastandet efteråt. Ty under närmare tjugo minuter fick jag kämpa för att hålla blicken borta från min förra spanskalärares nakna lekamen som hon hade valt att placera bredvid mig i bastun medan hon pratade på om livet och kryddade samtalet med lite hejiga spanska uttryck som "Ay caramba!" under tiden. (Okej, det sista var en lögn)

Behöver jag säga att jag höll hårt i i min handduk under tiden.