Forever young.

I natt låg jag vaken och funderade över en av livets stora frågor.

När blir man egentligen vuxen?

-När man skaffar ICA-kort?

-När man börjar använda diskhandskar? På fullaste allvar, vem fan använder diskhandskar? Ingen så vitt jag vet, men tydligen finns det en marknad för dessa otäckheter även utanför Wisteria Lane. Om någon känner sig skyldig så får ni gärna ge er till känna. Jag kan tro att Matilda Lerner är en kandidat? Rätt eller fel?

-När man börjar se "Så ska det låta" enbart för nöjes skull och inte för att det passar utmärkt att titta på under tiden man leker dricklekar på förfester. "Drick två klunkar varje gång Peter Settman skrattar åt sina egna skämt". Man blir skitfull. Jag lovar.

-När man börjar sno med sig frukostfrallor från hotellfrukosten för att "de kan ju komma till användning senare under dagen"?

Kanske är man vuxen om man känner igen sig på någon av ovanstående punkter. Men i natt, någonstans i gränslandet mellan vakenhet och påhälsandet av John Blund så satte jag mig upp i sängen med ett "EUREKA!" Jag hade kommit på ett idiotsäkert sätt att avgöra om man är vuxen eller inte.

När man börjar änvända frasen "Vad gör du nu för tiden" i dess egentliga syfte är man vuxen. Riktigt sorgligt jättevuxen. OBS!OBS! Detta gäller inte för personer som vill toka till det lite och forsätter med att citera ut Tomas Ledins "En del av mitt hjärta". Personer som gör detta är under inga omständigheter vuxna.

Nu ska jag ta två alvedon och en brustablett och röra mig mellan jobbets julfest och JPs 20-årsgalej.

Shine on!